Handledningen

I förrgår hade vi handledning. Det var roligt att höra om de andras processer och tankegångar. Alla drog vi över tiden så det måste betyda att det har lossnat en väldig massa tankar.
Jag upplever att det ofta är i formuleringen inför andra som man kommer underfund med vad det är man har tänkt, och det är först i samtalet och samspelet som man når kärnan.

Tack till gruppen och till Susanne. Det var givande utbyten :)

Jag har tänkt så att det knakar sedan dess på gestaltningen. Nu är jag något på spåren.

Varför har människor ett behov av att polarisera?

Vad händer i mötet mellan de finita och de infinita spelarna?

Är det möjligt att möta en främmande människa utan rädsla? Är det möjligt att möta det som är okänt för oss utan rädsla?

Det är ett förhållningssätt jag vill jobba med i gestaltningen.